24h kaos, delar av sommaren 2015 and kommande händelser. Bara en ung kvinnas tankar, känslor och funderingar satta i ord. Stockholm; flytten, utbildningen, A. Magnusson Sogell, jobb and nuläget. Ja, de där ljuden. Den fjärde december lämnade vi kylan och välkomnade värmen.

Emblas liv och leverne, tankar därom, och annat, som berättat av henne själv, i blogg-inlägg. Det går att skänka pengar till de drabbade i Syrien genom svenska FN-förbundet. Klickar du på länken kommer du direkt till insamlingen, och det finns ett par olika sätt att skänka.

En aningen förvirrade tankar kring väntan på en till familjemedlem och livet i övrigt. Tjejen blev jätteglad när hon kom hem från farmor and farfar och såg alla nya kläder hon fått. Dessutom passade allt jättebra! Kändes som en sån där dröm man bara vill vakna upp ur. Tre timmar senare hade jag fåttbort det värsta och lyckats steka några plättar. Länkar till det här inlägget.

Att göra ett stort nummer av att någon äter veganskt. Att jag väljer att äta veganskt väcker ofta reaktioner hos de människor jag har att göra med, faktiskt så till den grad att det känns uppfriskande om en ny person i mitt umgänge. Proteinbrist existerar inte i välfärdssamhällen som detta, den existerar hos människor i svält. Läs på om du inte tror .

I måndags började jag min sista praktik innan examen. 7 veckor ute i verkligheten, sen i princip klar. Två chillveckor i skolan sen så minsann är skolan klar. Ljuvligt! Har ju som sagt jobb året ut, sen får vi se var man hamnar. Skrivit journaler, hanterat post och imorgon blir de receptionsarbete. När de va påsk passade vi på att grilla korv. Första korvgrillarelden syns nedan! Måndag, men känns som söndag. En kopp te får de bli idag! Kika här å säg gärna ris o ros! Nu har .

Haha, det var snart ett år sedan som jag skrev här! Iallafall så fick jag ett nytt jobb så det blev aldrig någon utbildning ;D Nu är jag på en förskola där jag trivs fantastiskt bra. Penny har precis blivit i skolad på samma förskola, fast ett par avdelningar från mig. Julen swishade förbi och helt plötsligt är det 2018. Iallafall ibland är livet persika.

Häng gärna med till min nya blogg. Vid sju på måndagskvällen anlände jag till Koster med färjan från Strömstad. Jag var jättenervös när jag promenerade grusvägen upp och hade ingen aning om vad som väntade. Efter en liten stund kom jag iallafall fram och möttes av den här fina ingången. Lägg märke till den fina glasskylten som sitter uppe! Jag bodde tillsammans med två goa tjejer, Johanna och Hanna som också w.